Fantastiska fåglar

Jag har alltid tyckt mycket om fåglar. När jag var yngre hade jag nymfparakiter, undulater, höns och broderns papegoja 🙂 . Och nu har vi våra älsklingar parakiterna och hönsen. Och så dessa då… Fåglar är så tacksamma och harmlösa. Och så intelligenta och sociala med sin vakna blick. Och den vackra skimrande duniga och lena fjäderdräkten… Så fina djur! Fast rovfåglar är ännu mer fascinerande men kanske inte lika harmlösa… Och korpar, med de svarta ögonen… Men inte ofta jag fotar utefåglar, har nog inte intresserat mig för dem så eller ens tänkt så mycket på dem. Men de är väldigt trevliga att ha utanför köksfönstret! Och vad vore våren utan fågelkvitter?

Gärsgårdar gillar vi!

Hönsen går gärna ut även om det är kallt men snö är inte lika poppis. Förra vintern skottade jag hagen lite så de vågade sig ut. De tycker mycket om att vara här intill tomten, bland alla träd och stenar.

Trots de stora stenarna har leghorngänget inga som helst problem att ta sig över till andra sidan. Dino och Rova är tyngre och lyckas inte alltid ta sig upp. Tror Nuppe retar Dino lite för att han är för klumpig… Speciellt eftersom Dino normalt är det högsta hönset…

‘Baaah! Vart ska ni? Hur kommer man upp!?’ Rova är irriterad och avundsjuk.

‘Men vart tog ni vägen??’ 

‘Och nu då? Hallååå!’

Frost var det här…

Fixar-helg!

Har avverkat lite på Att-göra-listan! Vi har bl.a börjat klä staketet med nät. De breda planken överst visade sig sitta för glest för Andruska och Leghorn-gänget som hoppar där emellan. Leghornen kommer kunna ta sig över ändå men det blir lite svårare och så förhindrar vi en och annan vilsen jakthund från att hoppa in. Tror inte det gör skillnad för räv eller mink som kan klättra men i bästa fall kanske lite svårare även för dem.


Alltid lättare att vara två! Magnus spikade och jag spände nätet. U-spik har visat sig vara en väldigt smart grej! Hittills har vi haft en smal bräda i mitten, för säkerheten, men eftersom vi från början helst bara ville ha bred plank var det inte svårt att nu bestämma sig för att skruva ner den! Vi behöll bara en smal bräda, nederst. Det billigaste hönsnätet räckte gott för det här och lättast att jobba med. Blev enklast att klä det på utsidan. Blir förstås liiite jobbigt om vi måste byta en planka någon gång, men men…

‘Aaah, det var öppet här, vad praktiskt…!’ Rova som annars är för tung för att flaxa över till andra sidan staketet fick dagen till ära gå in och ut genom grinden som hon ville tillsammans med oss och de andra. Nätet syns knappt, det blev faktiskt snyggare än innan tycker jag, tack vare att den smala mittenbrädan försvann. Mindre randigt liksom.

‘Och dessa prickar, går de att äta?’ Nyfikna Dora ville vara med på ett hörn. Hon ville förstås också kolla om det var godisdags, det var det visst inte just nu…

Efter att ha jobbat halva dagen, gått långpromenad med vovvarna, fått kalla fingrar, röda kinder och en blå tumme kändes det helrätt med en kryddig gryta! Magnus gjorde denna med quornfilé (ett nyttigare och mer etiskt alternativ till kyckling), krossade tomater, champinjoner, minimajs, kidneybönor, lök, sambal oelek, salt, peppar och lite rödvin. Ska gärna puttra länge! Perfekt tilltugg är hackad purjolök och stekta brödbitar i mycket smör, slurp! Sååå gott! Och väldigt bra mat. Man kan nog slänga i t.ex aubergine också – kan ju varieras som man vill. Och man kan absolut ha tofu istället för quornfilé.   🙂

Ha en trevlig kväll!

Frossar i mossa!

Framför brasan!

Vackra Andruska!

Charmiga nallebjörnen Atlaz! Jag har gett upp försöket att få med hans ögon på kort. Tror han gör sig bäst i profil!

Hhmm, allt skönare inne vid brasan än ute i kylan i Rumänien… Andruska trivs.

Laddar för helgmys

Det var verkligen en fin morgon idag! Har fyllt på med massa ved så vi kan elda i kväll.

Atlaz fick följa med som bärhjälp… men man får vara snabb innan han börjar tro att det är hans…

Rova undrar när de får titta mer på den där gärsgården de gjorde studiebesök vid häromdan.

‘Är det ok att vara här lite matte? Tyckte jag såg de andra smita runt hörnet här.’

Vi rensar blommorna!

Efter att grannen berättade om deras minkattack har jag varit lite nojig så idag var vi ute en lång stund tillsammans i trädgården. Tog med hela gänget till husets framsida, utanför den inhägnade trädgården. Här var väldigt trivsamt tyckte Stina och Dino.

När de väl var här passade Dora, Dino, Rova och Stina på att plocka bort de sista sommarblommorna. Jag hade tänkt plantera ut dem någonstans i tron att de kanske tar sig trots att de inte är perenner. Vad detta gäng hade tänkt vet jag inte…

De här kan väl få blomma lite till, eller vad säger du Stina (hon rensar bara bort själva blommorna)? Långlivad och livskraftig snöflinga får jag säga, om än lite mossig…

I kontoret

Trots en grå dag och otvättade fönster är jag väldigt nöjd med utsikten från mitt nya kontor! Att se ängar, skog och grannens får gör det lätt att tänka och få energi här inne. Det blev bra med rumsbytet. Varför sova i ett stort rum som detta bara för det är fint (men inte mysigt) och jobba i ett trångt rum intill? Ibland behöver man tänka lite utanför…rummen!

Tavelhyllorna hänger kvar från sovrumstiden. Jag kom på att de gärna får stanna kvar, blev ju perfekta för butikens vykort! Just denna vägg är en mdf-skiva som vi satte upp på baksidan av garderoberna när vi inredde sovrummet. Det för att dela av rummet lite och få en praktisk klädhörna bakom väggen. Skivan klädde vi med tapet. Den och garderoberna får också vara kvar här (eller, snarare de MÅSTE vara kvar, går inte att rubba!).

Det där med luckan och säkerheten

En granne berättade just att hon blivit av med nästan alla sina höns! Så sorgligt. Det hade antagligen hänt på natten, de var i alla fall i hagen. En förfärlig syn hade mött henne, massaker med avbitna huvuden. Troligtvis mink. Stora Orpington och silkeshöns var det. Hennes hönor stängs in i hagen på kvällen men inte i hönshuset, där kan de gå in och ut som de vill. Hönshagens nät hade visst också en glipa nära marken och maskorna var stora. Jag inser att det inte nog kan sägas hur viktigt det är att stänga luckan på kvällen. Det är också jätteviktigt att gräva ner nätet och att ha rätt nät till hönshagen.

Vår hönshuslucka gjorde svärfar åt oss av av en gammal kökslucka och parkettbitar. Giljotinmodell… mkt säker! Tät är den också, fast nu har vi faktiskt en annan lucka eftersom denna fastnade där uppe till slut… lite för tät antagligen, även om modellen nog är den bästa jag sett. Vi brukar stänga hagen runt skymning och luckan när alla gått in för dagen kanske vid 18-19-tiden. Lite senare på sommaren.

En liten farstu för trevnad och minskat drag in i huset. Antagligen är det bra att ha luckan en bit upp också. Nätet har vi satt runt hela hagen och spikat fast en bit upp på husväggen. Svårt att gardera sig mot rovdjur men när de går lösa borde ju riskerna vara ännu större eller så kan de springa undan på bättre sätt. Vi har klarat oss utan rovdjur tack och lov, inte ens möss har vi sett i hönshuset.

Småttingar! Denna bild är från när hönsen just kommit. Här utforskas hagen (och varandra   😉 ). Vi satte småmaskigt stadigt nät nedtill som också grävdes ner en bra bit. Hönsnät med större maskor satte vi ovanför/omlott. Och så sydde vi ihop skarvarna med ståltråd. Satte även nät över tröskeln och runt nedersta plankan på dörren. I gropen där nätet går ner runt hela hagen hällde vi grus, det försvårar för sådana som funderar på att gräva sig in.

Grus, massor av grus blev det här, runt hagen och intill ingången. Vet inte om man kan vara nog så säker när det gäller höns men i vilket fall tycker jag det känns självklart att göra det så bra man kan. Än har vi klarat oss från inkräktare både i hagen och lösa i trädgården. Vi har ett mellanrum på några cm mellan dörr och regel och dörr och tröskel men är osäker på om något djur värre än råtta kan ta sig in där. Är det någon som vet, säg gärna till! Eller om det är något annat vi missat. Vill inte förlora mina älsklingar.