Tack för oss!

Har nu börjat med lite nya uppdrag 🙂 och känner att tiden inte riktigt räcker till för bloggen. Alltså, visst hinner man om man anstränger sig, allt är ju prioritering… Men samtidigt känner jag att jag skrivit om rätt mycket (förhoppningsvis det viktigaste kring höns?), delat med mig av saker jag velat dela med mig av, och det känns liksom komplett. Så istället för att bli långrandig eller dutta lite med inlägg här och där tänker jag att det är bätte att jag nämner det så ni inte väntar, eller undrar var vi håller hus…

Men vet du vad? Jag lägger inte ner bloggen – allt kommer finnas kvar! Och jag kommer gå in ibland och uppdatera lite sidobilder och så. Och du får gärna fortsätta kommentera inlägg. Jag kommer oxå kolla meddelanden, så om du vill nå mig är du välkommen att skicka ett meddelande via kontaktsidan. Jag hjälper dig gärna om jag kan! Om jag kan få andra att förbättra sin hönsskötsel och få upp ögonen för höns som familjemedlemmar eller på andra sätt bli mer måna om djurvälfärden är jag väldigt glad för det!

Om du saknar oss så har du ju ändå 3 års bloggeri att bläddra runt bland! 🙂 Bilder, tips och inspiration som du gärna får återkomma till eller dela med dig av via sociala medier. Alla inlägg finns sorterade på olika ämnen, se de olika kategorierna i höger kant. Du kan oxå söka efter inlägg eller saker i sökrutan.

Om du skulle vilja se bloggen från början klicka nedan och ta sen ”Newer Entries” längst ner så rullar det vidare framåt:

Bloggen från början

Varma hälsningar från mig och tack för att du läst, lyssnat, kommenterat, blivit inspirerad, blivit medvetnare eller bara följt oss av nöje! Alla mår bra och hälsar – hönsen Dino, Rova, Dora och Kira, hundarna Theo och Andruska, nymfparakiterna Joakim och Alma och sambon Magnus.

Höns som hobby!

Kira, Dora, Rova och Dino har nu sin femte höst hos oss! 🙂
Med hösten kommer inte bara ruggning utan vanligtvis oxå ett värpuppehåll på flera månader. Vi får alldeles tillräckligt med ägg av våra tre hönor. Det är i och för sig mest Dora och Kira som värper regelbundet, Rova värper mer sporadiskt. Vi köper aldrig ägg från butik eftersom det är tydligt att värphönor i hönserier inte ges möjlighet att bete sig naturligt och jag vill inte stödja ett så gravt utnyttjande och dödande. Men några av våra egna goda ägg går åt, resten säljer vi till grannar och bekanta. Ägg från glada, välskötta hönor som får gå ute och sprätta i en trädgård är eftertraktade!

Visste du att det är lång hållbarhet på ägg? Så det går ju lätt att spara om man vill ha några sent i höst.
Ägg håller nämligen minst två månader om de står i kylen med den spetsiga delen neråt. Man kan oxå ha dom i rumstemperatur, då motsvarar en dag på köksbänken fyra i kylen. Är man osäker på om ett ägg är fräscht kan man testa att lägga det i en kastrull med vatten, flyter det upp till ytan är det för gammalt. Annars kan man lita på sitt luktsinne!

Man kan oxå frysa ägg! Bra att ha och ta upp till bakning eller stekning under vintern.
Blandar man bara ihop gulan och vitan går det utmärkt att frysa ägg!

Men visst kan man ha hönor utan ägg! Höns är en underbar hobby! Och det finns så mycket roligt och spännande man kan bygga för dom, fixa för dom och lära sig om dom! Kan man ha hund, katt eller undulater som familjemedlemmar så kan man ju ha höns! 🙂 Hönor är roliga, sociala, nyfikna, påhittiga, charmiga, snälla och intelligenta. Och så tycker jag dom är så vackra! Jag tycker man ska fokusera på att glädjas åt sina hönor och på hur man kan berika deras liv, precis som de berikar våra. De är kännande individer med egna viljor och inga värpmaskiner som är våra att forcera. De behöver faktiskt inte producera något alls för oss.

Det tål verkligen att reflekteras över hönors och andra djurs situation i industrierna och hur man kan göra skillnad. Med eftertanke, envishet, goda gärningar och medvetna val kommer vi långt för djuren och miljön! Vi människor har en stor sak gemenskap med djuren – vi vill alla leva, vi vill alla vara utomhus och vi vill alla ha ett bra liv. 🙂

Uppesittarkväll

Ruggningen är i full gång och då är hönsen lite lugnare. Mycket energi går åt till de nya fjädrarna. Då passar man på att njuta av den fina sommarkvällen på ett litet bord inne i hagen. Vilsamt tätt intill bästisen.

Och så plockas det lite mer med fjädrarna, dom känns kanske inte helt på plats just ju. Väldigt intensiv ruggning i år, i alla fall på Kira och Dora där det dröser av… Bra tillfälle att ge lite extra nyttigheter.

Tillgivne Dino med sin vinröda dräkt lägger sig prydligt intill sina damer. Han brukar rugga lite mindre, men över en längre period så det syns inte så mycket på honom.

Ute på ängen intill strosar de ulliga fåren förnöjsamt och sprider lugn. Mysigt.

Självständiga Rova har hittat sin plats uppe i trädet. Där kan man sitta i sina egna tankar och se ut över fåren och ängarna.

Några små nya fjädrar som är på gång syns i pannan. Annars är hon som Dino, ruggar lite saktare och inte så intensivt.

En härlig kväll, men snart dags att ta stegen upp och gå in och natta sig.

Mera bär & blommor!

Rönnbären är här! 🙂 Så fina!

Idag tog jag med hönsen upp på stora stenen (precis utanför vårt staket) för att fota lite. Och provsmaka då… Du vet väl att det går bra att frysa in rönnbär och ge hönsen på vintern?

Rova tyckte dom var sura och njuter av utsikten istället. Rönnbären ska visst vara som bäst när det varit lite frost = mindre sura. Men väntar man för länge kanske skatorna tar dom…?

Nä, nu går vi ner igen. Leghornen är ju väldigt lätta och smidiga. De har ju dessutom varit här förr… Jo, för att hoppa över ett staket på 1,10 meter är tydligen ingenting för lätta hönsraser.

Rultiga, goa, eftertänksamma Rova som är en tung ras tar det desto mer försiktigt ner. Hon och Dino har aldrig gjort tillstymmelse till försök att hoppa över några staket.

Sådär, då var alla nere, tryggt och säkert.

”Japp, då kan du öppna grinden igen matte!”

”Nähä, fota mer… ok, då passar jag på att titta lite här bland veden. Tyckte jag såg en liten spindel där nånstans… hhmm…”

Djur som vill vara med…

Några vill in…
Vi har fått grannar! 🙂 De är ju jättemysiga! Går omkring och betar och prasslar här i buskarna omkring tomten. Och ibland ställer de sig bara och tittar nyfiket på mig när jag går och grejar med hönsen. Det är så harmoniskt med får. Och så pratar de med en, de kommer faktiskt fram och säger hej! Alla med olika röster och tonfall! Det hade jag aldrig tänkt på förut, man har mer sett dom som en flock. Men det är väl när man får kontakt med djur på lite närmare håll som man märker att alla faktiskt har en egen personlighet. En egen vilja och ja, till och med en helt egen röst.

Och några vill ut…
Några vill in och några ut, ja man kan ju inte göra alla nöjda, så är det bara! Igår hade vi grannens katt här som prompt skulle vara med och plantera krukväxter…! Trots att jag är lite reserverad med katter fick jag lyfta ner den några gånger, för den skulle liksom vara i krukan…!
I alla fall… när det börjar bli dags för husse att komma hem från jobbet brukar Andruska hålla sig framme. Kira hakar på, jag vet inte om hon vet vad de tittar på dock. 😉 Men att hönor har sin unika personlighet är inte heller nån tvekan och kanske kan de t.om även klockan?

Äppletider!

”Fanns det mer eller…?”
Förutom de flesta frukter, grönsaker och bär finns massa annat som höns kan äta! 🙂 Du hittar mer om det under kategorin ”Hönsfoder” här i bloggen.

Bland bär & blommor

Dino är den som är mest förtjust i björnbär. Han slukar dom hela, eller eh… det brukar väl höns göra… men i alla fall, fort går det!

Björnbär, blommor, kvällssol och höns… mmmm, livet på landet! 🙂

Så mysigt att gå ner en bit på vägen ihop med Dino och plocka björnbär.

”Aaaahhhh…!”
Ibland plockar han oxå direkt från busken…

”Jaså, nu verkar det som om hon äter istället… jaha, mmmhhh…”

”Då går jag nog tillbaka till de andra, det börjar ändå bli lite sent.”

Bara lite, lite grönt till innan det är läggdags.

Koll på hönsen

Oj, oj vad det växer…! Får nog klippa och ansa björkarna inne i hagen lite kraftigare nästa vår… Tycker alltid jag tar så mycket och är rädd att det bara blir pinnar… men, men… går nog att ta lite mer.

Men visst är det härligt med grönska och naturliga sittpinnar i hagen! Ska kanske hålla lite mer koll nästa år bara så det inte bli riktigt lika djungel-aktigt… Lättskött var det väl vi sa…

Fast det är förstås ännu härligare att springa fritt! Men under uppsikt såklart, många rovdjur lurar även på sommaren, snabba är de oxå… Det får ju inte hända älsklingarna något! Jag har koll på hönsen och dom på mig… 😉 hej på dig Kira!

En hönas rätt till smulor

Lite smulor från bordet – vilken vardagslyx för en höna! Tänk om alla hönor kunde få det! Tänk om alla hönor, kycklingar och tuppar fick gå ute och sprätta och inte vara instängda i fabriker, det önskar jag! Och att de fick leva för sin egen skull.

Känns ju rätt självklart att djur är kännande individer precis som människan och att de skulle ha rätt till sitt eget liv. Men trots det stängs djur in, utnyttjas och dödas, allt för att vi ska få saker som vi faktiskt inte behöver.

Alltså finns det något roligare och charmigare djur än hönor? Och påhittigare? Och nyfiknare? Smarta är de oxå!

Och ögonen… de är ju så vackra! Man smälter!

Och ryggen…! Har du kännt på något lenare än en hönsrygg? Deras fjäderdräkt är fantastisk! Jag vet personer som tagit sig an ”uttjänta” värphönor från hönserier och de hönorna kommer kala, skruttiga och håglösa till sitt första riktiga hem… Men efter ett tag växer fjädrarna ut och deras (troligtvis första) livsgnista växer sakta fram. Underbart att se! En eloge till alla er som på olika sätt räddar djur!

Härliga, sällskapliga höns

Har fixat lite i trädgården tillsammans i helgen, gått och skrotat sådär lite i allmänhet. Om du undrar varför vi satt blompinnar i staketet (ähum) är det för att vår största hund, Theo, ibland extraknäcker som både vakthund och känguru, och den kombinationen visade sig inte vara den mest populära… När nån går på vägen och han blir tillräckligt motiverad tar han sats från stenen och hoppar… Så vi satte detta som skydd och det har faktiskt funkat. Ihop med en blomkruka.

Hönsen var inte långt bort. Jo, vissa kanske, som oxå hoppar över staket…. men inte de här två lugna typerna.

Nöjda med det som finns innanför staketet och att få vara med och titta när vi grejar. Mycket sällskapliga och förnöjsamma!

Att titta ja, det är dom ju inte sena med. Dino fick just syn på husse där bakom, spännande! Då måste man ju gå och kolla vad han gör…

Påhittiga, äventyrliga radarparet Kira och Dora är på väg nån helt annanstans! Dom har alltid nåt nytt på gång…

Dino går då och ställer sig här mitt emellan, det är ju perfekt här på slänten, då har han koll både på oss och på rymlingarna (tror han…).
Ha en härlig dag! 🙂