Blogg om höns och lantliv

Archive for the category “Höns sjukdomar & hälsa”

Vila i frid älskade Nuppe

nuppe-min
I måndags gick vår älskade fina Nuppe bort. Känns så otroligt tomt i hönshagen. En sån snäll, uppmärksam och beskyddande tupp som var så mån om sina hönor. Så vacker med sina glänsande fjädrar. Vill ha honom kvar!

nuppe-min1
Förstår inte vad som hände, han har varit som vanligt – ätit, varit ute med de andra, varit företagsam, sprungit osv så sent som i helgen. Inga symtom från ögon, näsa, mun och ingen annorlunda andning. Ingen hälta eller ostadighet. Efteråt såg jag däremot på bajsbrädan att avföringen var ljusgrön, vilket de andra inte hade och det är inte riktigt den nomala färgen. Men fast i övrigt, men lite torrare och mindre klumpar. Annars var det bara i söndags, när de fortfarande var lösa i trädgården, strax innan de skulle gå och natta sig, och fick matrester (som han åt av), att han var lite, lite sävlig och inte hoppade efter de andra över staketet. När vi tog in dom hoppade han upp och la sig på pinnen bredvid de andra. Sent på kvällen tittade jag till honom och han fick lite äpple och fröer ur handen. Han hade satt sig som vanligt på pinnen men stödde lite med vingarna.

nuppe-min3
På måndag morgon satt han kvar på pinnen fast de andra gått ner. Jag lyfte ner honom och då bar inte benen. Han vinglade inte, han stog bara inte. Han la sig ner i ruvställning och ville inte äta eller dricka. Jag tog ut Dino och Rova och lät ‘hans’ hönor Kira och Dora vara med honom i hönshuset. Jag insåg då att han var riktigt dålig och bullade bara upp lite runt om så han låg stadigt. Han ville gärna stänga ögonen och efter ett tag böjde han nacken och lutade näbben mot ströt. Jag satt där nån halvtimme, klappade, pratade och grät och kunde inte förstå vad som gått snett, sen somnade han bara. Jag önskar så att jag kunnat göra något, att jag kunde ha sett eventuella symtom tidigare. Kanske har det visat sig med små, små saker, som det ofta gör med fåglar, och så har jag inte varit tillräckligt uppmärksam. Tänk om jag missat nåt…

tuppen
Jag har kollat lite på hönssjukdomar men har svårt att hitta nåt som verkar stämma. Ingen annan verkar sjuk. Kan han ha ätit något giftigt? Snälla kommentera om du känner igen nåt eller vet symtomen på förgiftning. Eller kan det vara hjärtat? Men borde man inte se sånt på kam eller andning? Eller att han borde varit trött? Med sjukdom överlag ses ju ofta blek, blå eller skrumpen kam, hängighet, att de äter och dricker mindre eller diarré. Kammen hade fin färg ända mot slutet men en aning blå i toppen längst bak.

Tänk att det kan gå så snabbt, detta kortet tog jag i helgen.
Han har strosat runt här hos oss med sin lilla flock i nästan fyra år. Känns så overkligt. Vår fina, fina Nuppe. Saknar honom så mycket.

Annonser

Avbruten klo!

honsklo-av
Dino har fått plåster efter att ha skadat sin klo. Jag vet inte hur det hände men märkte det plötsligt när vi var i trädgården. Spetsen på nageln var borta och det blödde rätt mycket. Pulpan hängde lite utanför nageln, huh! Stackare! Typiskt nog var jag ensam hemma och blev lite rädd, tänk om det inte slutar blöda! Och det där med blod är ju knappast min grej! Men, men, måste man får man stålsätta sig. Hade ju varit lite pinsamt att åka till veterinären och så är det den avsvimmade matten de får ta hand om… Jag var i alla fall oerhört tacksam att han är så lugn och tålmodig. Sprattlande, blödande patienter är inget drömscenario.

Men efter en lång stunds duttande med potatismjöl lugnade det sig. När Magnus kom hem sköljde vi med steril koksaltlösning och han gjorde ett av sina fantastiskt snygga och funktionella bandage! Vet inte hur han lyckas… Ibland undrar jag om han inte skulle varit veterinär istället (ja, tack! 😉 ).
För säkerhets skull skippar vi den leriga hagen några dagar och hoppas att det inte kommer in bakterier. Skulle tån bli svullen och varm är det infekterat och ska tittas på av veterinär.
Lite tråkigt för Dino att mest gå inne men han får väl extraknäcka som eh… ET så länge…?

Bleka kammar

bleka-kammar
Dora och Kira sitter uppe på sovpinnen och studerar sina fötter…

kam
Och hjälper Nuppe att få bort nåt skräp från ansiktet…

Nån mer än jag som tycker att hönsen är lite bleka och torra om kammar och slör nu? Hur är dina? Hörde nånstans att det kan bero på att de inte är ute i dagsljuset så mycket. Och det stämmer i så fall på våra som fortfarande helst är inne. Eller kan det vara någon brist? Det har i och för sig varit så här andra vintrar oxå och sen brukar de få fina kammar igen lite längre fram. Ruggningen brukar göra att de ser lite såna ut men den är ju klar för ett bra tag sen nu. Funderar på om de borde få mer grönt? Fast det är bara leghornen som är bleka, och bara hönorna. Rova (welsumer) och tupparna ser bra ut tycker jag. Värper gör de inte nu, de har sin naturliga viloperiod på några månader. Det ska visst oxå påverka hur kammarnas färg är. De brukar vara röda när det börjar bli dags att lägga ett ägg.

Rått & ruggigt

kort-pa-hons
Vad länge de ruggar! Leghornen Nuppe, Dora och Kira har ruggat i flera månader! Fast det brukar de nog, känns bara så extra utdraget i år och jag tycker de är lite låga just nu. De vill mest vara inne och kura (ok, det vill nog de flesta just nu), de är säkert rätt uttråkade. Tycker de äter lite sämre oxå. Borde väl vara tvärtom om, att mycket energi går åt till att byta fjäderdräkt? Nån mer än jag som tycker hönsen är lite hängiga nu? De äter ju, men inte med den där entusiasmen, fast de springer ju inte omkring så mycket nu heller, kanske därför… Gamla är de i alla fall inte, de är ju bara 3,5 år. Deras fjärde höst. Och nyttigheter från köket får de i stort sett dagligen. Har oxå köpt gula ärtor till dom. Tycker lite synd om dom nu med det här vädret.

kort-pa-hons1
‘Mmmm, nä, det där vädret kan man väl skippa. Hela november faktiskt. Lite onödig månad när allt kommer omkring.’

kort-pa-hons3
‘Men, hjälp, hur ser jag ut egentligen!?’

Bandage på sporren

avbruten-sporre-tupp
Sådär, nu har Dino fått ett riktigt ‘bandage’. Det var ingen höjdare med Micropore-tejp direkt på den ömma och lite blodiga stumpen för den klibbar ju fast och så blir det väl heller inte så luftigt. Men är man ensam hemma är det inte så lätt att både hålla, rulla ihop en lagom stor kompress och tejpa samtidigt… Men tvätt och tejp var säkert bättre än inget. Men nu har M fixat ett fint förband. Såg väldigt rött ut fortfarande men inte blödande. Vi tvättade det igen igår och nu ikväll (med steril kosaltlösning från Apotek), satte på en steril kompress, sådär snyggt rullad runt som en liten strut, och så på med tejp runt om och fäst i benet. Den där tejpen sitter faktiskt riktigt bra på hönsben!

sporre-pa-tupp
‘Tack för det, nu går jag och lägger mig.’
Otroligt tålmodig patient får jag säga. Han är så snäll och lätthanterlig. Och jag är fascinerad över hur bra det gått de gånger vi haft bandage på hönsen, att de låter det vara. Ingen tratt behövs 😉 . Jo, det där med pulpan och sporrens ‘skal’ (klokapsel heter det tror jag) jag nämnde sist, det blir en förhårdnad som växer ut helt runt om den ömma pulpan och blir till ett skal. Som på hundar.

Ha en trevlig helg! 

Dinos sporre lossnade

sporre-av
Upptäckte i förrgår kväll att Dino tappat ‘skalet’ på sin sporre. Alltså bara höljet runt (‘det nagelaktiga’). Själva pulpan, eller vad det heter på höns, var kvar. Den var kortare än skalet och blodig i toppen, men inte lös. Skalet hittade jag precis som jag trodde i sandbadet. Det var helt intakt, ihåligt och inte blodigt, så det såg ut som det lossnat helt odramatiskt. Jag vet att tuppar kan tappa sporren och att en ny då växer ut men den delen som var kvar var ju blodig så det såg inte riktigt ut som den bara lossnat heller… jag tänker att det kanske borde varit mer härdat under då på nåt sätt. Hur som helst har jag tvättat den med steril koksaltlösning och satt kirurgtejp runt. Det är nog lite känsligt innan den nya sporren bildats så jag vill hålla det torrt och rent några dagar så det inte blir infekterat. Kommer ju så lätt in smuts just där när de sandbadar eller ligger ner i hagen.

sporre-av-klippa
Eftersom regnet vräker ner kändes det inte läge att ha Dino i hagen idag så de får helt enkelt vara inne. De har fått lite björnbär som tröst. Nuppe, Kira och Dora var ute några timmar men det var rätt blött så det är lika bra att hela gänget är inne. Ska titta på sporren och tvätta igen när M kommer hem. Hoppas det ser bra ut, håll tummarna! Jag har inte riktigt koll på om sporren växer ut från benet (som en ny nagel på oss) eller om den istället bildas runt om så att det som sitter kvar liksom får en förhårdnad runt sig. Nån som vet?

Dinos andra sporre skadades förra året, så den tog vi bort helt. Det har inte vuxit ut nån ny än så länge. Mer om det här: Dinos sporre

 

Getingar & giftigheter

jordgetingar-farliga4
Mycket verkar frodas i år. Även giftiga blommor vi inte sett här så mycket förut, t.ex fingerborgsblomma och Björnloka/jätteloka. Lokans saft i stammen är giftig och kan ge brännskador.
Jo, förresten jag tänkte att jag skulle vara lite duktig häromveckan och sanera bort en loka som stog nära tomten. Så jag grävde upp den och gick ner en bit och kastade den på kalhygget. De som var längre ner vid vägkanten bemödade jag mig inte med! Däremot fick jag syn på en taggig björnbärskvist som hängde tvärs över grusvägen. Så jag tänkte att jag kan väl vara duktig och ta den med när jag ändå står här med spaden. Onödigt att den ska riva nån. Du vet, när man ska bara…! Fick hugga lite för att få loss den och upp forsade (säger man så om svärmar, ja, nä, men du fattar) ett gäng getingar upp! Mot ansiktet! Hua!

jordgetingar-hons
Måste vara maximal otur va? Man ska bara hugga av en enda liten kvist och sätter spaden rätt i ett jordgetingbo! Fullträff! Om dom blev arga? Jo, man kan ju fatta varför! Kändes som jag hade getingar överallt. En stack vid tinningen men annars gick det bra. Man blir så förvånad bara. Måste sett rätt komiskt ut, typ som i Kalle Anka… ett svart moln med getingar åker efter en flyende och viftande Kalle. Lite så kändes det faktiskt, lite klantigt på nåt sätt… 😉

getingar-hons
Jag tycker nog att det gjorde ondare än ett vanligt getingstick (eller så var det pga placeringen) men jag kollade bara så att inte taggen satt kvar och lät bli att pilla och klia. Eftersom det blev en liten bula så berättade jag om spadincidenten för grannen dagen efter (typ så han inte skulle tro att M slått mig eller nåt). Och han sa att oj, jordgetingar är farligare än vanliga getingar och det skulle du ha tvättat! Man kan få blodförgiftning och det kan gå så illa att man får amputera benen (!). ‘Nä!’ Jo! Då blev jag såklart lite nojig och tyckte mig känna både röda strimmor och en bultande jättebula…

Så jag kollade upp lite för säkerhets skull. Det visade sig väl vara lite överdrivet, men visst ska man ha lite respekt, bra att veta om stick hur som helst:

1177 om getingstick

Mitt huvud sitter i alla fall fortfarande kvar och inga andra kroppsdelar är heller amputerade. Skönt!

jordgetingar-tradgarden
På bilden innan är förresten lokan med på ett hörn där till vänster. De blir rätt höga och ser ut som en blandning av hundkex och eh… blomkål?
Men inte bara lokor frodas i år utan björkarna i hönshagen växer så det knakar! Ser lite djungelaktiga ut nu. Får nog klippa lite mer brutalt nästa vår. De växer ju ut genom hönshagens tak (igen!). Videträdet till höger om hagen kapade vi i vintras för kvällssolens skull och den har nu fått nya skott 🙂 , ser lite trevligare ut än kala stammar tycker jag.

jordgetingar
Hönsen har än så länge klarat sig bra från bett, trots vår lummiga trädgård. Att hålla gräset kort hindrar nog de flesta ormar. Resten tar vår Dora kål på ;-). Nån enstaka fästing har dom fått men de pickar snabbt bort sånt från varandras ansikten.
Jag misstänker att Dino hade ett getingstick (eller annat bett) nån tidigare sommar eftersom hans kind var svullen men det kan också varit ett virus. Har skrivit om det tidigare ifall du vill läsa:

https://chickensteps.wordpress.com/?s=dino+getingstick

 

Omplåstring av kam

blodande-kamm-tupp-hona
Tupparna hamnade i slagsmål… Eller det var snarare dominanta Dino som plötsligt gav sig på anspråkslösa Nuppe. Jag hann bara se att Nuppe gick fram till nåt som Dino hittat och sen smack. Ett träffsäkert bett i kammen som började droppa. Typiskt nog var jag ensam hemma och är inte jättebekväm med blod… men vad gör man? Man får ju bita ihop och göra sitt bästa! Jag tog in Nuppe i hönshusets förrådsavdelning. Rultiga Rova slank med i bara farten. Sprang sen in och hämtade potatismjöl (som är blodstillande), lyfte upp Nuppe och började badda. Man ska liksom badda det till en kaka av blod och mjöl så att detta täpper till såret. Hällde och duttade en bra stund men det blödde fortfarande… Kammen är lättblödande vid skador men ofta ser det ju värre ut än det är. Kände mig på väg att bli lite kallsvettig, den där läbbiga känslan att inte ha koll på flödet, huh, oroligt! Men det är ju inget mot vad Nuppe måste ha känt! Stackars, måste ju göra ont! Och obehagligt att få blod och mjöl i ansiktet. Till slut lugnade det sig och jag ställde mig med svaga ben, lutad mot vedhögen och väntade. Och väntade. Där satt vi säkert en halvtimme. Jag ville vara säker på att det stoppat innan jag släppte ner honom och han skulle börja skaka av sig blod och dammigt mjöl… och troligtvis kakan. Under tiden följde vi med blicken Rova som blev mer och mer uttråkad och rumsterade om i förrådet. Efter att ha provat det regnande potatismjölet, tröttnat, vankat av och an och påbörjat sin klagovisa började hon klättra på inredningen… De andra hade vid det här laget gått upp på pinnen och lagt sig och hon ville ju oxå upp så hon försökte nå dit genom att hoppa upp på fodertunnor och hyllor. Ja, t.om upp och balansera PÅ den smala foderautomaten som stog lite rangligt ovanpå en av tunnorna… Jag tänkte att, uj uj, hur ska det här gå. Men jag kunde inte göra så mycket åt det just då med händerna fulla. Nuppe är nämligen inte så bekväm med att bli hållen och jag ville inte tappa honom! Och ville ännu mindre att såret skulle gå upp! Efter att till slut ha släppt ner Nuppe började han mycket riktigt skaka sig och kakan av potatismjöl och blod åkte snart av… Så började vi på nytt men denna gång blödde det inte lika mycket. Men såret kan ju gå upp av minsta lilla och det gör det ju inte bättre att hönorna är ivriga att pilla bort sårskorpor och skräp ur varandras ansikten… Så när M äntligen kom hem satte vi på två bitar micropore-tejp. Finns på Apoteket. Perfekt till att tejpa fast t.ex en kompress på ett hönsben (med gasbinda/förband ovanpå). Plåster kan oxå funka men tejpen är lättare att forma och klämma ihop runt kanterna på kammen. Ingen har pickat på den än så länge och såret ser tack och lov bra ut. Om hönshuset såg bra ut? Nä! Såg ut som värsta skräckfilmen! Golv, väggar och saker – skvätt överallt. Huh! Sen hade ju oxå Rova bidragit lite till scenen, vält en del grejer och klampat runt i blodfläckar… Kan tillägga att jag själv inte såg så trevlig ut… Jag tror jag har tränat bort lite av min blodskräck nu!

Allmänt bra att ha hemma för djursår:
– steril koksaltlösning
– steril kompress
– micropore tejp
– potatismjöl
– förband/gasbinda
– tratt (för de djur som kan ha det)

Höna stukat foten

haltande-hona2
Kan höns stuka foten eller benet?
För några dar sen hade Dora skadat sig och haltade kraftigt. Vet inte hur det hände men det är ju lätt hänt med de smala små benen… Så jag kollade men allt verkade sitta rakt och på rätt plats. Hon kunde stödja på det och gick i rätt vinkel liksom men med tydligt haltande. Kollade först trampdynorna men hittade inget där. Ben och fötter såg också normala ut. Det enda jag såg var att den leden (se bilden på Dino) på det benet var lite svullen och varm så jag antar att det var en stukning.

haltande-hona1
Andra dan tyckte jag hon verkade sämre och låg ner ofta men gjorde ändå det hon behövde, hoppade upp på sovpinnen och gick ut och in i hagen och så. Samt åt och drack. Egentligen ska man kanske isolera en halt höna så man undviker att tuppar är på och ansträngningar som att hoppa upp på pinnar och stegar och så. Jag provade att sätta henne i en bur ihop med Kira men de blev jättestressade av det, Kira försökte dessutom hoppa höjdhopp för att se om hon kunde hitta nån öppning i taket och om Dora tog efter skulle det ju inte kännas som någon jättebra rehab… så hon fick helt enkelt vara med de andra. Antar att en höna som har ont inte gör mer än nödvändigt med foten och att stukningar brukar läka av sig självt. Om något däremot är brutet måste man såklart fixera det och kanske få nåt smärtstillande för höns utskrivet. Kanske borde röntgas också. Ingen expert på detta och vet inte hur ett brutet hönsben ter sig men jag tänker att det skulle kännas, synas som en konstig vinkel eller inte stödjas på alls eller vara mer svullet. Eller, någon erfarenhet?

haltande-hona
Men typ fjärde dagen gick hon precis som vanligt igen! Hon går nu med de andra och gör allt de gör. 🙂 Glad att det läkte så snabbt och enkelt!

Uppdatering fågelinfluensan

fagel-influensa
Apropå influensa som vi just avverkat (alltså den vanliga mänskliga!) tänkte jag passa på att uppdatera lite kring det där med fågelinfluensan. Det finns olika sorters fågelinfluensa och just denna sort som härjat i Europa i vinter är alltså inte smittsam för människor. Tididigare i vintras rådde skyddsnivå 2 men jag kan med lättnad säga att den är nu sänkt till nivå 1. Gäller i hela Sverige.
Det har tyvärr hittats två infekterade svanar i Stockholm nyligen men risken anses tydligen ändå låg.

fagel-och-influensa
Skyddsnivå 1:
Fjäderfä får gå utomhus i inhägnad. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd utomhus. Hägnat fjädervilt får hållas utomhus i inhägnader, men under perioden oktober till maj måste inhägnaden, där andfåglar hålls vara övertäckt med nät. Vilda änder får inte tas in. Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar får gå ute helt fritt. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Det finns fortfarande en viss risk för spridning av fågelinfluensa via vattenlevande fåglar och därför är det viktigt att ha goda skötselrutiner.

Infon är från Jordbruksverkets hemsida. Vill du läsa om symtom och så kan du kolla SVA: http://sva.se/djurhalsa/epizootier/aviar-influensa-fagelinfluensa

Post Navigation