Blogg om höns och lantliv

Archive for the month “juni, 2016”

Ha en fin kväll!

pioner

pioner1

pioner5

pioner3

pioner4

pioner7

Potatis till alla!

midsommar-hons
Hoppas du oxå haft en härlig Midsommar! Vi var 16 pers. här på Midsommarafton och det blir liksom alltid potatis över… Inte hönsen emot förstås. Eller hundarna. Eller nymfparakiterna. Bra att ha husdjur som hjälper till att äta upp! 🙂

midsommar-hons2
Rova hjälper gärna till att äta upp Kiras potatis. Men det finns ju risk att få nån efter sig så då springer man helt enkelt iväg med potatisen… (eh, såna där påfund känns väl lite bekanta…?). Fast vi hade faktiskt bara en aktivitet på Midsommar, inget säckhoppande eller skedspringande, bara en frågetävling. Nästan alla frågor handlade förstås om höns… T.ex hur många tår en höna har och vilken ögonfärg Dora har.

midsommar-hons3
‘Hallå därinne, finns det mer??’
Alltså mest stolt var jag över Dino på Midsommar. Han var så charmig, nyfiken, lugn och sällskaplig! Lät sig tålmodigt inspekteras och klappas av många barnhänder. Lyckan var när en av de vuxna delade med sig av en bit melon! Och så hittade han en muffinsform under bordet som han fick jobba med en stund. Annars fanns det mest smulor under de minsta barnen, det insåg han snabbt… 🙂

Glad Midsommar!

glada1

glada8

glada2

Tillgivna tuppar!

hons-pioner5
Där är han igen, min tillgivne, gosige Dino. Sedan Nuppe gick bort har han nu ensam ansvaret för att hålla ihop flocken. Det lyckas lite sådär… Dino tycker nämligen oxå om att ha koll på vad man själv gör och om man kanske har godis med sig…

hons-pioner7
Har haft höns när vi var små och hade en favorittupp som hette Lillen och var en Wyandotte. Hade oxå en väldigt tam kochin-tupp som hette Ajax. Vår fine Nuppe var också tillgänglig, inte på det kramgoa sättet som Dino, men han gick ofta fram och kollade vad man gjorde. Ibland stog han bara och tittade nyfiket på en, gärna med ögonkontakt. Han var så fin. Nuppe gillade inte att bli lyft och fasthållen, precis som de andra leghornen, men var ändå så social på sitt sätt.

pioner-hons
Dino är både stilig, utåtriktad och väldigt tam. Honom kan man bara lyfta upp och gosa med när man vill. Och han står gärna kvar för han gillar att bli kliad i nacken… Och lyfter ibland lite på vingarna för att visa att man ska gosa in fingrarna i det där duniga, fjuniga, mjuka därunder. Han är heller inte rädd för att sitta i knät på främlingar. När vi har gäster får de inte gå hem förrän de tittat på hönsen och om de vill får de gärna mysa med Dino.

pioner-hons1
Den här självständiga lilla rultan Rova går gärna lite egna vägar så Dino försöker ha koll både på henne, de två andra som rymmer och mig.

pioner-hons4
Så ofta resulterar det i att man ser honom stå lite bortkommen och bara titta… Öh, var är alla?
Är det nån mer än jag som har en tupp som är tamare eller mer social än hönorna?
Hade varit roligt att höra om! Dela gärna med dig! 🙂

Blommor på G

blommande2
Brist på sällskap har man ju aldrig hos oss! Kira och Theo vill gärna vara med och plantera sommarblommor…

blommande1
Allt nytt är spännande! Eller nytt och nytt, vi kör samma koncept som tidigare år – million bells, stjärnöga, margeriter och lavendel. Det funkar bra här.

blommande
‘Aha! Men kunde du inte tagit lite bärbuskar oxå?’

Omtänksamhet

honshus-matt1
Hönor, kycklingar och tuppar – ja, höns som släkte är såna underbara djur! Tittar man en stund på höns ser man vad de pratar om, vad de gillar och deras små gester. Det är en hel del konversation som pågår där… Och de är tvärtemot vad många tror rätt smarta – de kan räkna ut saker, associera och lära sig tricks. Och så är de både vackra, charmiga, roliga, kännande och sällskapliga. Trots det är deras status fortfarande låg och det skulle jag vilja ändra på! Hobbyuppfödare som pratar om att slakta överblivna tuppar… Jag förstår inte det, varför döda när man inte behöver? Det krävs ju bara lite planering! Varför inte se höns som ‘familjemedlemmar’? Som man gör med andra sällskapsdjur? Man kan helt enkelt bara vägra föda upp kycklingar om man inte vet vad man ska göra med ‘alla tuppar’. Och man kan vägra att äta kyckling – från affären och egen. Det finns alltid alternativ!!

honshus-matt
En liten tupp vill leva precis lika mycket som en höna. Och lika mycket som t.ex en hund eller katt. Läste på Gotlands Djurfristads sida att om man inte vill byta liv med djuren man sköter är något fel. Det är rätt (även om jag nog hellre skulle vilja vara människa än en höna, hur bra den än har det). Det är empati-höjande att regelbundet tänka: vad kan jag göra för att mina djur ska må bra? Hur hade jag velat ha det om jag var dom?

honshus-matt4
Jag tycker det är jätteviktigt att ställa sig frågor då och då. Vad bidrar jag till om jag köper ägg från affären? Vad bidrar jag till när jag köper kött från grisar som bara gått inomhus? Eller går på circus där djur utnyttjas? Hur har det här djuret levt? Har de tillräckligt med plats? Känns det ok? Vad kan jag göra för att (i alla fall några) djur ska få det bättre? Och: kan jag göra något åt det här (svaret på det är alltid ja!)?

honshus-matt3
Många tänker att det inte är nån idé att försöka göra nåt – så mycket uppoffringar till så liten skillnad. Men hallåååå, tänk om alla skulle tänka så? Tänk om alla tänkte så när det var val. Huh! Lite ansvarslöst att inte se sin egen del i saker. Självklart kan inte en, flera eller alla göra allt, men absolut säkert är att alla åtminstone kan göra något för djurvälfärden. Om alla ens bara gör lite blir det enorm skillnad!

honshus-matt7
Jag vet att medvetenheten ökar, fler och fler väljer ekologiskt och vegetariskt och djurrättsorganisationerna växer. Ibland är det bara så frustrerande att det går så sakta… Så många kycklingar, grisar och kor som just nu står instängda i tråkiga lokaler, och bara väntar på att dödas. Och så de hemska transporterna som stressar djuren nåt oerhört. Så mycket lidande, helt i onödan. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt för folk att sätta sig in i djurens situation.
Djur eller människa – vi har en sak gemensamt – vi delar viljan att leva och ha det bra. ❤

Plockar bort & lägger till

rengoring-honshus1
Började veckan med att fixa lite i hönshagen. Kratta, plocka bort och ändra om lite så det blir, rent, trevligt och lite nytt för de små.

rengoring-honshus
Världens bästa redskap för hönsägare! Så praktiskt och enkelt när man går och plockar upp olika saker, typ diverse klickar…

rengoring-honshus2
Och vad det växer!
I början hade vi grus intill nätet, på båda sidor men nu har allt krafsats bort och jorden har en tendens att sjunka just där, kanske får fylla upp lite nån dag.

rengoring-honshus4
Hönsen gillar när man grejar i hagen! Här har tre stenar blivit vattenskålshållare. Jo, för höns är världsmästare på att hälla och skvätta ut saker från skålar! De har ju vatten och mat i sina automater därinne i hönshuset men ibland får de ‘äta ute’. 🙂

rengoring-honshus5
Dora var först fram att inspektera den uppfräschade hagen. Och vattnet, skönt i värmen! Det är nåt visst med nytt vatten, de är aldrig sena med att gå fram och dricka – även gärna från hundarnas eller varför inte någon människas? 😉

rengoring-honshus9
Så här såg det ut för precis fyra år sen när vi ivriga väntade på vårt goa gäng! Åh, vad vi hade förberett! Och aaahh, vilket fint grus! Ser riktigt städat ut! Och gräs i hagen (hur länge hade vi det?). Det vill man ju gärna ha men jag tror man får ha en vääääldigt stor hage om det ska finnas kvar…

rengoring-honshus7
Numera är det mest gräs på andra ställen… Och i allmänhet lite mer vildvuxet… Brännässlorna kan jag ju i och för sig hänga upp på tork, de är bra att ge hönsen ett knippe torkade nässlor då och då under vintern.
Ni som just skaffat höns, hur går det för er?

Ha en trevlig helg!

nya-hons

nya-hons1

nya-hons3

nya-hons8

nya-hons4

Bli kycklingfadder!!

sigge
Nu kan man bli fadder till ett sånt här litet gullefjun! 🙂 Sigge heter han och istället för att bli avlivad, som alla dagsgamla tuppkycklingar blir i äggindustrin, bor han nu i trygghet på Gotlands Djurfristad. Det är en gård som drivs helt ideellt och omhändertar avlivningshotade, vanvårdade eller övergivna djur och ger dem naturliga och goda liv på fristaden. De har också lyckats omplacera många djur. Djurfristaden jobbar även förebyggande genom att informera om djurens situation i livsmedelsindustrin och hur man kan göra skillnad för djuren. De vill höja djurens status genom att folkbilda om miljöfrågor samt om djurens behov och känsloliv. Genom att visa upp goda djurförhållanden på sin gård samt hålla i utbildningar och seminarier inspirerar de till ett etiskt förhållningssätt till djur och till en hållbar livsstil.

Stöd med att bli fadder eller skänk en slant så de kan rädda fler djur!! Då blir jag jätteglad!! ❤  www.gotlandsdjurfristad.se

Theo 6 månader i Sverige!

adoptera-en-hund-land
Idag firar vi att denna godbit varit hos oss i 6 månader! ❤

adoptera-en-hund
”Matte jag ger ju tass, kan jag få den där godisen nu då?” 

adoptera-en-hund1
Är så glad att vi kunnat öppna vårt hem för båda dessa hundar! Och så är jag tacksam över att de funkar så bra ihop.

adoptera-en-hund2
Även med hönsen…

adoptera-en-hund-fran
Andruska visar att hon kan puss! Underbara hundar! 🙂

Post Navigation