Blogg om höns och lantliv

Att vara eller inte vara…

honsfarstu
…känslosam. Jag är nog mycket av en känslomänniska, speciellt när det kommer till djur. Visst är det en fördel att ha empati och känslor för sina djur – man vill dom allt väl, man ser deras personligheter, man har starka ansvars- och beskyddarkänslor. Och man får uppleva en alldeles speciell connection. Att man har namn på sina hönor gör oxå på nåt sätt att de blir mer personliga, att man ser deras yttre kännetecken, egenheter och karaktärer. Har du namn på dina? Fast det är oxå på gott och ont det där med att de blir så personliga och man fäster sig så…
I bild har vi systrarna Kira, Dora och Kajsa till höger (som inte är med längre).

honsfarstu2
När jag mist ett djur kan jag ifrågasätta varför jag har djur. Är jag rätt person att ha djur? Jag blir så ledsen. Är det farligt att utsätta sig för sorg ofta? Och att ha den där ängsligheten för dom att man ibland snöar in sig och inte kan tänka klart, komma framåt eller kanske inte kunna ta rätt beslut. En höna/tupp – en liten individ, som man utfodrat, städat hos, plåstrat om, sett gå omkring i trädgården och sett bilda vänskapsband med de andra. Ett litet älskvärt djur som vill leva lika mycket som vi vill. Min favorit Stina i bild (som inte heller är med längre) var den mest speciella höna jag haft. Efter det tappade jag gnistan med hönsen, men den kom ju tillbaka efter ett tag. Höns är ju skörare än t.ex en hund, och man har fler så man får sörja oftare, det finns fler faror och de lever oftast inte lika länge (men de kan!) och det är svårare att hitta en fågelveterinär i närheten. En höna kan betyda oerhört mycket, man kan få speciell kontakt. Jag kan absolut förstå om man sörjer en höna eller annat mindre djur lika djupt som en hund.

honsfarstu3
Som du vet har jag jättesvårt för att se djur lida eller dö överhuvudtaget. Börjar gråta när jag ser husdjur som ska avlivas på tv och mår dåligt av att höra om vanvårdade djur på t.ex nyheterna. Bara en bild kan räcka. Jag vill vara upplyst i det stora hela men jag måste skumma igenom snabbt. Det gör för ont och jag blir så stressad och frustrerad av vanmakten. Jag måste blunda. Ofta.
Det är enda nackdelen med djur, att vara så känslig för dom. Jag har t.ex blivit känsligare för att se värphöns och kycklingar i djurindustrin sen jag skaffade fåglar. Och så tittar jag på mina. Kontrasten och orättvisan är uppenbar. Känns galet fel!

honsfarstu1
I bild radarparet Stina och Dino. Fast det är klart att man ska ha djur, trots risken att man måste sörja nån gång. Skulle ju vara oerhört synd att gå miste om så många underbara år och fantastiska stunder för att man tycker det är jobbigt att förlora dom. Och när man har resurserna, varför inte öppna sitt hem för några djur? Känns ju så bra att kunna erbjuda något, speciellt för hemlösa djur. Sorg går ju trots allt över och man klarar och kan komma över väldigt mycket, även om det inte känns så just då. Jag haft några separationer och sorger genom åren men det värsta var efter Stina och nu i höstas Atlaz. Borde man inte bli härdad med tiden? Jag tycker snarare att jag blivit känsligare. Fast jag har ändå blivit starkare. Hur går det ihop?

Kanske gör man klokt i att skydda sig själv och inte bry sig så mycket, så där personligt… ? Jag både vill och inte vill vara ‘avtrubbad’. Kanske ska man inte ha namn på hönsen? Kanske ska man ha färre höns så man därmed har stenkoll på hur de mår och inte heller behöver sörja så ofta? Då kunde man ju gå ‘all in’ och leva närmare dom, ungefär som en hund (fast man kanske inte skulle ha dom i sängen…?). Eller kanske ska man ha fler höns? Se dom mer som en flock. Åh, ja, kanske skulle man ha en stor gård med hönor man adopterat från värpindustrin, som Farm Sanctuary eller Animal Place i USA… Hhhmm. Men det blir ju rätt jobbigt. Och dyrt. För om jag känner mig själv rätt hade jag velat ge dom veterinärvård för det skulle ju behövas. Och så ska man väl helst vara granne med en veterinär…

Hur förhåller du dig till sånt här?

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: